Susanna Alakoski | Stress-Sverige – Efter Arbetet
678
post-template-default,single,single-post,postid-678,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,paspartu_enabled,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-11.0,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.1.1,vc_responsive
 

Stress-Sverige – Efter Arbetet

Stress-Sverige – Efter Arbetet

Vi vet mycket om stress, varför den uppkommer, hur vi kan förhindra den. Vi kan till och med bota. Det finns kunskap, stressmottagningar, terapier och litteratur. Det finns även en marknad för stress, stressmarknaden. Livsexperterna slåss om idéerna: Skratta dig frisk, ät dig frisk, yoga dig frisk!

När jag själv gick i väggen på nittiotalet var det som att råka ut för en inre tsunami. Man fattade noll och just ingen kunde hjälpa dig när sömnen, synen och andra viktiga kroppsliga funktioner försvann. Utöver det: skammen. Det hela började såklart med rent kroppsliga krämpor. Hoppsan, en musarm! Och en till. Tillhör generationen datoranvändare som saknar ergonomisk skolning. Detta innebar att jag gjorde alla fel. Och så hade jag alltid bråttom, hann inte dra in stolen innan jag började svara på mail. Men, jag levde och verkade också i ett samhälle som starkt genomförde en strukturomvandling i vilken de sömnlösa nätterna blev ett normaltillstånd för många av oss.

När jag så småningom tillfrisknat och armarna fungerade igen erbjöds jag att delta i en veckotidning. Jag och några till skulle berätta om DET som hade hjälpt oss att bli friska. Jag hade visserligen prövat akupunktur, Qigong, örtteer. Men det jag till slut fann var sjukgymnastik, kortison och en vanlig hederlig sjukskrivning – den fullkomligt avgörande vilan. Och det var ju inget att komma med i en veckotidning, där allt handlar om DEN HÄR METODEN förändrade mitt liv.

Enligt stressforskaren: Människor har alltid gått i väggen. Det går i perioder och hur vi mår hänger ihop med hur samhället agerar. Det har även funnits perioder då folk inte går i väggen. Över tid och rum har våra kollapser kallats hysteriska sammanbrott, depressioner, utbrändhet, medan det i själva verket troligen handlat om samma saker då som nu: människan reagerar på livets svåra omständigheter med utmattning. Det blir för mycket helt enkelt. Och till slut uppfanns ”sjukdomens” rätta namn: utmattningssyndrom. Man vet dessutom vilka grupper som kommer att drabbas. Idag: unga tjejer. Imorgon: dagens ekonomiskt pressade människor.

Läser Joanna Rose och Aleksander Perskis bok Duktighetsfällan som inleds med ett citat av Sylvia Plath: ”Jag levde i skräckens skugga; skräcken att inte kunna uppnå något slags abstrakt perfektion”. Just det, denna ”abstrakta perfektion”, som ligger som en blöt filt över oss. I form av de enorma krav vi ställer på oss själva, och som orimliga yttre förväntningar på prestation.

Mia Törnbloms böcker om självkänsla blev bestsellers. Svenska folket tycktes inte veta skillnaden mellan självförtroende och självkänsla. Ett antal sidor i Duktighetsfällan ägnas åt självkänsla.

Självkänsla handlar om hur vi värderar oss själva. Hög självkänsla gör människan tillfreds med sig själv, vi begåvas med en inre kraft som bär hela livet. Saknar vi självkänsla svajar människobygget. Vi blandar lätt ihop självkänsla med annat som gör oss till människor, exempelvis självbild. Men det är snarare en beskrivning av oss som personer, påminner om en kontaktannons. Självförtroende i sin tur handlar om sådant som vi gör, kan göra. Självkänsla är något stabilt, självförtroendet kan växla från dag till dag. Slutligen, i sociala sammanhang gäller självsäkerhet. Det är den vi klär oss i när vi går på fest. Alla dessa egenskaper kan tränas upp, men för att påverka självkänslan krävs ett djupdyk i vår ”personliga tillblivelsehistoria” .

Zygmunt Bauman citeras: ”Om trygghetssökarnas dagar var trista och enahanda, så är sömnlösa nätter de fria människornas förbannelse”. Kort och gott, när vår strävan efter frihet blir för stor går tryggheten förlorad. Och globaliseringen har medfört att vi idag kan jämföra oss med hela världen, så till den milda grad att det flimrar för ögonen. Vi ska bli lika rika som Bill Gates.

Stress är ett tillstånd av obalans. Stressbegreppet liknar begrepp som törst, hunger. Något är fel, behöver rättas till det. Stress är alltså en bristsituation. Hur vi reagerar är välkänt:

Svårt att somna, orolig sömn, uppvaknande.

När jag tänker efter, vem idag säger ”jag sover gott”.

Andra symptom: överaktivitet, rastlöshet.

Är inte alla jag känner ”igång” hela tiden.

Irritation, aggressivitet, rädsla, ångest, panikångest.

Har aldrig hört orden, ”jag blir så lagom arg på barnen”.

För många tankar, koncentrationsproblem, minnesproblem.

Hör aldrig folk säga: ”jag tänker alltid bara på en sak i taget”.

Hjärtklappning, mag- och tarmproblem, muskelspänning.

Har inte de receptfria medicinerna mot halsbränna ökat?

 Stressforskarna är uppriktigt oroliga för våra unga flickor. På duktighet.se kan du kolla om du är en ”duktighetsprinsessa”. Allvarligt talat, var är vi på väg?