Susanna Alakoski | Blott Sverige svenska köttbullar har? – Arbetet 19 december
1767
post-template-default,single,single-post,postid-1767,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,paspartu_enabled,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-11.0,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.1.1,vc_responsive
 

Blott Sverige svenska köttbullar har? – Arbetet 19 december

Blott Sverige svenska köttbullar har? – Arbetet 19 december

År 1956 beskriver Vilhelm Moberg svenskarna i Nybyggarna: ”Det föds nya svenskar i Minnesota, svenskar som är lika mycket irländska, tyska och norska”. Undrar, lagade de köttbullar?

Författaren Sven Delblanc var gästprofessor ett år vid universitetet i Berkeley (USA) på 60-talet. Följde där studentoroligheternas eko över hela världen. I dagboksromanen Åsnebrygga skildras dramatiska sammandrabbningar huller om buller med stora resonemang om USA:s inrikespolitik, studentradikalism, rasism och skrivande. Fastnar för raderna om svenskhet, hur är man när man är svensk?

”Redbar? Bondedemokratisk? Sturig, lite skygg? Kanske ett påbrå av folklig fromhet? Kristen rättfärdighetslidelse?”

Delblanc anser att P O Enquist är mycket svensk. Jan Myrdal är svensk särskilt när han skäller ut Sverige. Tage Erlander anses vara för ”klurig och lättsinnig på ett värmländskt sätt”, Delblanc är osäker över svenskheten här. Sara Lidman bedöms vara svensk på ett læstadianskt vis. Olof Palme betraktas som totalt osvensk. Göran Palm i sin tur så svensk att han kan ställas ut på Skansen. Harry Martinson är för mjuk, charmfull och italiensk för att gå som riktig svenne. Peter Weiss däremot är svensk som kungamördaren Anckarström och den småländska bonden Nils Dacke.

Lars Forssell: Förfärande osvensk.

Olof Lagercrantz: Lite för irisk.

Delblanc himself är närmast rysk.

Säkert vräkte de i sig köttbullar.

Historia myt och identitet (1996) skriver Hylland Eriksen att ”Historien är mångtydig – man kan dra vilka moraliska eller politiska lärdomar av den som man vill, eftersom i stort sett har allt skett i det förflutna.”

Köttbullar har också hänt.

Såklart uppfattar vi historien och det förgångna på olika sätt.

Under 1800-talet kände sig arbetarklassen ovälkommen till borgerskapets territorier för fritidsumgänge under trevliga former. Man skaffade egna umgängesarenor. Trångboddheten gjorde dock att arbetarklassens fritidsliv fick en stark säsongsprägel utifrån väder och vind. Bostaden utvidgades med hjälp av naturen.

Ibland uppfattas svenskhet som ”ett med naturen”. Kommer härav?

Käkar ibland på restaurang Tradition i Stockholm som skriver om och serverar husmanskost. Köttbullarna är förmodligen en influens från kriget via Karl XII. Turkarna kallar dem köfte, iranierna kufthe, grekerna keftades, danskarna frikadeller, italienarna polpettine.

Juletid – stilla ro och frid, och på himlen stjärna så blid
Det klingar av klockor och män­ni­skor ler
En tid då vi tror på det goda vi ser

Ja, vad tro om svenskheten när adventsljusstaken är en judisk menora och julgranen tysk? Hur ska vi hantera ris à la Malta som kommer från Medel­havet? Och tomten, det är så jobbigt. Fortfarande oklart om han är grannen, en finne eller ett turkiskt helgon?

Hemma hos mig hette köttbulle lihapulla. Och lihapullat var en fattiguppfinning. Malda slaktrester, en deg som blev många köttbullar som mättade många hungriga magar länge.
Hylland Eriksen menar att historier som förmedlas som moraliska berättelser sätter sig djupt hos troskyldiga lyssnare. Dessa historier medför sedan konflikt med andra sorters historier som berör samma sakförhållanden.

Köttbullarna, hur svenska är de?

Susanna Alakoski