Susanna Alakoski | DAGENS NYHETER 2018.02.27
15893
post-template-default,single,single-post,postid-15893,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,paspartu_enabled,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-16.8,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-5.5.2,vc_responsive
 

DAGENS NYHETER 2018.02.27

DAGENS NYHETER 2018.02.27

Chock för folkhemmet”, skrev Expressen när Gunnar och Maj-Britt Inghes omtalade bok ”Den ofärdiga välfärden” kom ut 1967. Opps, fanns det en tyst nöd i Gunnar Strängs folkhemsparadis? Sociala och regionala skillnader? Eftersatta och utstötta grupper? Avgjorde strukturella orsaker människans livschanser?

Uppföljaren ”Den kantstötta välfärden”, som gavs ut förra året, innehåller texter av tio forskare. Hans Swärd, professor i socialt arbete, introducerar med en mängd frågor. Befinner vi oss i en havererad bostadspolitik, har vi allvarliga ungdomsproblem i förorterna, är integrations­politiken misslyckad, växer klyftorna? Har socialförsäkringssystemet urholkats med ökat antal fattigpensionärer och barn? Klarar verkligen socialtjänsten och barnomsorgen sina uppdrag?

Eller har den svenska välfärden klarat sig förhållandevis bra genom ekonomiska kriser och omställningen till ett globaliserat marknads- och tjänstesamhälle och står sig stark sett i ett internationellt perspektiv?

Det är det som är frågan.

Som vi borde veta svaret på.

På samma sätt som vi diskuterar hur skolan fungerar.

Och polisen och sjukvården.

Läs hela texten här: https://www.dn.se/kultur-noje/susanna-alakoski-vi-maste-prata-mer-om-de-sociala-problemens-uppkomst-och-bot/