En broschyr tack – Sveriges Radio
562
post-template-default,single,single-post,postid-562,single-format-standard,bridge-core-3.1.5,qode-page-transition-enabled,ajax_fade,page_not_loaded,,paspartu_enabled,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-28.7,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-7.5,vc_responsive
 

En broschyr tack – Sveriges Radio

En broschyr tack – Sveriges Radio

Hörde Salem Al Fakir sommarprata. När han var liten campade hans familj. Minigolf var det man sysslade med, sa han. Många familjers öde har varit att campa i regnet denna sommar. De spelar minigolf och äter glass. Men inte alla har råd till ens det.

För inte så himla länge sedan läste jag DN ekonomi: Ditt barn kostar 1,2 miljoner fram tills det fyllt arton år. Två barn är ännu dyrare, 3.2 miljoner. Barn är en dyr affär, sa Banken som tagit fram siffrorna.

Mest kostar barn förstås för de som har möjlighet att skaffa större bil och boende, lägga undan barnbidraget varje månad och betala försäkringar, kläder, presenter och prylar, sa Banken.

Veckopeng och inkomstbortfall hade Banken också räknat med.

Siffrorna gällde för en ”normal medelinkomstfamilj”.

Fritidsintressen är hemskt dyrt.

Hockey är en jätttedyr sport, kostar 9300 kr/år.

Ridning kostar 8200 kr/år.

Fotboll är billigare, 2800 kr/år.

Vi fick också veta att barn kostar mest när de är noll år.

Sedan kostar de cirka 60 000 kronor per år.

Men det fanns hopp. Om man inte klarade sin ekonomi så kunde man dra ner på sina kostnader. Banken föreslog till exempel att man skulle se över löpande utgifter och abonnemang.

Man kan köpa begagnad utrustning till barnen och de föreslog att vi skulle dra ner på bil- och boendekostnader. Och vi behövde ju inte heller spara hela barnbidraget, varje månad, det räckte om vi satte undan några hundralappar.

Och ibland hade man faktiskt tur som förälder.

Gåvoskatten hade slopats. Och det var en välsignelse för alla rättrådiga föräldrar. För tidigare var det ett problem när barn överöstes med massor av kontanter, och därför valde många föräldrar, av skattetekniska skäl, att spara åt sina telningar i deras eget namn.

Att ge bort 10 000 kr om året var bättre än att prångla ut 180 000 kr till barn på väg ut i vuxenlivet.

Stackarna, vad de rättrådiga föräldrarna måste haft det jobbigt.

Men, enligt Bankens hushållsbarometer hade 11% av hushållen svårt att få pengarna att räcka varje månad. Svårast att klara hushållsekonomin har ensamstående föräldrar (läs i huvudsak kvinnor).

Jaha, tänkte jag, vilken nyhet, men hur ska dessa föräldrar göra då?

De som aldrig ägt en bil, som inte har råd att sätta sina barn på danskurser, ridning, hockey, som inte åker på semester, som redan köper begagnat, som redan arbetar heltid, som inte har några abonnemang att dra ner på. Jag tänkte på de ensamstående föräldrar (läs i huvudsak kvinnor igen) som dels tjänar mindre än män i genomsnitt och som handlar på Willys, som bär tunga matkassar, åker buss och hämtar ungarna sent på dagis och som aldrig någonsin har sparat en enda skatteteknisk krona i hela sitt liv, och som förmodligen aldrig kommer att göra det heller. Jag tänkte på de sjuka och arbetslösa. På de fattiga barnen i Sverige som Rädda barnen talar om. Jag tänkte på att jag aldrig har sett en bank vända sig med tips och råd, alltså en särskild broschyr, till de som inte har något annat än ett, för det mesta, tomt lönekonto.

Snälla snälla banken, vad ska den fattige ensamstående föräldern göra med sina dyra barn under den tid de fyller noll till arton år?  Vad ska de göra om de inte ens har råd att dra ner på semesterkostnaderna genom att campa och dra in på minigolfen och glassen, vad?