DN 2022-04-01
16148
post-template-default,single,single-post,postid-16148,single-format-standard,bridge-core-3.0.1,qode-page-transition-enabled,ajax_fade,page_not_loaded,,paspartu_enabled,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-28.7,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-6.8.0,vc_responsive
 

DN 2022-04-01

DN 2022-04-01

Brev till Moa Martinson maa gästprofessur i hennes namn, Linköpings Universitet

Moa,

Det var så många som tipsade. De sa ”Sallys söner”, de sa ”Rågvakt”. Läs, läs, sa de. Du kommer att älska. Vi hade ju så många likheter, du och jag. Ett tag kändes det som att jag skulle drunkna i välmenad men missriktad Moaomsorg. För sanningen är att jag mådde illa när jag öppnade dina böcker och det studsade ut ord som näsblod, fabrik, tistel, blåställ. Ord som byk, bärningsbrister och sill. Skämdes när jag ställde tillbaka böckerna i bokhyllan. Särskilt inför mamma, som såklart placerat dem på paradplats bredvid Ivar Lo:s ”Godnatt jord”, ”Asfalt” och ”Analfabeten”. Läs vidare: https://www.dn.se/kultur/susanna-alakoski-kara-moa-for-mig-blev-du-nagon-att-ta-rygg-pa/