16 jan Mina första bostäder – Vår bostad
Mot innerstan har det handlat om. I småstäder, enklare, i storstäder – svårt! I Göteborg tog det fem år att ta sig in till stan. Jag var ung, kär och ville inte flytta. Men flyttade. Bytte min lilla lägenhet i Ystad mot en lägenhet i Göteborg. Trodde jag. I själva verket hamnade jag i samhället Bohus, som var Surte, som var en tätort i Nödinge församling, Ale Kommun, ca. 1.5 mil norr om Göteborgs C. Där, på femte våningen drömde jag om att en dag bo mitt i Göteborg. Arbetade extra i en pizzabutik. En dag erbjöd chefen mig sin trea ”nära stan” i Hjällbo. Jag skulle få möblerna också. Och förstahandskontraktet. Hjällbo ligger nordost om Göteborg. Här låg Angereds första spårvagnshållplats sett från centrala Göteborg sett, följt av Hammarkullen och Angereds centrum. Lurad. På tredje våningen låg jag nu och längtade efter att uppsägningstiden skulle gå fort och att nästa bostad skulle ligga på Avenyn. Tränaren i fotbollslaget hade kontakter. Det fanns ett rivningskontrakt vid Skandinavium. En charmig fyra med varmvattenberedare. Helén och jag bildade ett minikollektiv med våra pojkvänner. Livet lekte. Här kunde jag stannat, om inte huset skulle lyxrenoverats och det hade gått att få bo kvar. Carina hade ett förstahands kontrakt i Lunden. Men nu ville hon flytta hem till Uddevalla. Hennes etta blev min, i andra hand. Där kunde jag också stannat. Om inte huset skulle lyxrenoveras, om jag inte hade bott olagligt. Nu visste jag verkligen inte vad jag skulle göra. Så jag ringde upp fastighetsägaren, sa som det var: Jag bor olagligt i andra hand i ditt hus sedan ett år. Jag har betalt hyran punktligt. Jag har inte förstört något och jag är snäll och ordningssam. Det är fel att jag ska hamna på gatan. Tycker inte du det? Det tyckte han. Det slutade med att fastighetsägaren himself körde runt mig i Göteborg i sin finbil. Han var jättesnäll, frågade mig var jag ville bo. Jodå, jag kunde tänka mig Majorna. Så blev det. Majorna, ett underbart område, nära havet, slottsskogen, järntorget. Där, på fjärde våningen högt uppe på Gråberget, på balkongen, blickade jag ut över bostadshimlen. Men huset skulle renoveras… och det var nu jag upplevde märkligheter. Förstahandskontrakt! Rättigheter! Ersättningslägenhet! Och eftersom jag nu redan bodde i stan så fick jag bo kvar i stan. Fick en tvåa på Nordenskiöldsgatan. Jesus Lever stod det under fönstret. Och den låg nästan på Linnéatan, som hade allt. Och nu bodde jag nästan i Haga, och i Haga låg Gillestugan, och på Gillestugan kunde man dricka öl, och när man hade druckit öl kunde man gå till svartklubben, och när man hade varit på svartklubben så kunde man bara vingla hem sedan.
Jesus levde sannerligen.