Klasskassan – Aftonbladet, gästkolumn 2011-03 -07
859
post-template-default,single,single-post,postid-859,single-format-standard,bridge-core-3.1.5,qode-page-transition-enabled,ajax_fade,page_not_loaded,,paspartu_enabled,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-28.7,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-7.5,vc_responsive
 

Klasskassan – Aftonbladet, gästkolumn 2011-03 -07

Klasskassan – Aftonbladet, gästkolumn 2011-03 -07

Börjar bli tjatigt. Nu är det försäkringskassans tur. Ekot i dessa tider: Det kommer att drabba de som har det svårast. Förnedringen har slagit rot i asfalten.

Efter 20 år med tre barn i skolan, många är de hundralappar som skramlats ihop till klasskassan. Aldrig hört förslaget, att klasskassan ska läggas ned som form. Nivån på inbetalningarna har diskuterats, men alltid till slut relaterats till en social verklighet. Alla ska ha råd. Det som däremot har förändrats genom åren är aktiviteterna på friluftsdagen. Det ges numera flera alternativ. Klättring, dyrt. Badhus, billigare, bowling ännu billigare. Sedan alltid gratisalternativet: skogspromenad. Av någon anledning är några barn alltid väldigt intresserade av just denna gratis skogspromenad. Ointresserade av aktiviteterna som kostar pengar. Vad är det för fel på idén, att alla barn klättrar en dag, simmar nästa, promenerar den tredje? Vad är visionen, ska något bra komma ur detta, att somliga barn aldrig klättrar?

Alla länder organiserar sina samhällen. I den bemärkelsen är skatt inte kontroversiellt. Ett land måste ta in pengar för att kunna ge service till medborgare Olsson. Det är därför vi har kommunalskatt, vägskatt, alkoholskatt, tobaksskatt, avfallskatt, gödselmedelsskatt och så vidare. Till skatter räknas även tullar och med skatter jämförliga avgifter.

Till service räknas vägskötsel, cancersjukvård, elkablar, skolmat, offentlig utsmyckning- och städning, provtagningar, sophämtning och det som brandkåren gör när brinnande skolor släcks. När polisen jagar en pedofil är det också service.

Många uppskattar våra vägnät. Samma människor hatar ibland vårt skattenät. Kan förstå det. Man är inte syndare för att man har ärvt ett hus med havsutsikt och ska betala fastighetskatt. Å andra sidan, man är inte heller syndare om man inte har en havsutsikt att vänta.

Timbro ropar: Hög beskattning hindrar oss effektivt från att bygga upp egna sparbuffertar som ger oss trygghet när verkligheten tränger sig på! Sorry Timbro, reality. Sparbuffertar, alla kan inte. För låg beskattning hindrar oss effektivt från att bygga upp ett värdigt samhälle också.

Som ung arbetade jag med gamla. De duschades en gång var fjortonde dag. Upprördes av att tvålen inte sköljdes av från de gamlas kroppar. Klåda, allergier. Idag hör jag anställda säga, de duschar var tredje vecka. De stinker urin. Naglarna smutsiga krokar.

Jag har så svårt att förstå vad är det som är så fel med själva uppfinningen klasskassan. Leve skattkassan!

Dessa dagar, vi minns Olof Palme. Låt oss också minnas en av hans idéer: I den demokratiska traditionen ligger att människorna tar ansvar för varandras välfärd. Han går till och med så långt att han säger att trygghet är radikalt.