Karies- verket – Aftonbladet kolumn 2011-09-12
1063
post-template-default,single,single-post,postid-1063,single-format-standard,bridge-core-3.1.5,qode-page-transition-enabled,ajax_fade,page_not_loaded,,paspartu_enabled,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-28.7,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-7.5,vc_responsive
 

Karies- verket – Aftonbladet kolumn 2011-09-12

Karies- verket – Aftonbladet kolumn 2011-09-12

Förskolorna gör oss sjuka står det i tidningen. Men jag tänker inte bara på virus, jag tänker på bullerskador och överfyllda avdelningar också. Reglerna för antalet barn per kvadratmeter yta är flummiga. Huvudmannen avgör om tjugosju barn på en avdelning är lagom. Endast brandmyndigheten kan ställa sig över detta? Men det gör de sällan vad jag känner till. Men så är det nu för tiden, ingen ska lägga sig i någonting. Det offentliga är en privatsak. Och barnen är kunder, även om det är föräldrarna som pröjsar dagistiden utifrån sina vuxenbehov. Behöver inte längre vara våra arbetstider som styr barnets omsorgsbehov. Vi köper dagistid även för att hinna tvätta bilar, ty kunden har alltid rätt. Och det är kanske en bra sak, om man inte är fem år och inte själv kan föra sin talan. Så läser jag att det är stora skillnader i tandhälsa. Kariesklyftorna ökar. Som att det var en nyhet, att karieskillnaderna är stora i olika socioekonomiska områden. I Danderyd har färre 19-åringarna hål i tänderna än i Rinkeby-Tensta. Föräldrarnas utbildning kan vara en förklaring till ungdomarnas karies står det. Kunde min granne berättat för regeringen, som nu säkert tillsätter en utredning för att fatta det vi vetat sedan rösträtten infördes för fattigfolket. Mönstret är liknande för 13-åringarna och för 3-åringarna är skillnaden ännu större. Så läser jag att misshandeln av små barn ökar kraftigt. Föräldrar uppger att stress och trötthet är orsak till konflikter. Varför är vi så stressade, nu när vi äntligen har en sådan frihet från statlig inblandning i våra liv. Vi slipper ju gå på hemska Posten, dryga Apoteket, ringa med skräck-Telia. Vi slipper Vattenfallosverket. Man kan ju faktiskt undra, varför mår vi inte bättre än så här när vi får välja så mycket. Pussla med våra leverantörer.

Så hör jag på radio att pensionärerna inte får sin förväntade skattesänkning, regeringen vill inte dra ner landet i underskottsträsket. Jag pustar ut, för där vill ju ingen vara. Då skulle vi ju demonstrera och ha oss som i Grekland och kanske svära i teverutan. Men jag kan inte räkna, hjälp mig. Vad betyder det att skatterna redan har sänkts med 2,5 miljarder? Vad är det vi har fått för dessa pengar? Jag har personligen köpt en resväska, men sen då? Har jag inte börjat köpa exakt det där jag fick förut för skattepengarna? Erkänner, jag är en dålig skattesänkarkritiker. Partiskt, jag gillar skatt. Jag tillhör skatteförsvararnas förening. Det beror på att jag inte blir glad när jag läser att landstinget hoppas kunna minska det växande kariesklyftorna med forskningsprojektet Stop Caries Stockholm. Ett Stop Caries Sweden, gärna statligt och skattefinansierat hade varit önskvärt. I det här läget, skulle inte ens vara mot ett Kariesverk.