Vuxna barn kan – Kristianstadsbladet 2012-03-26

Det rasslade till, etthundrasjuttionio kommenterar. En del blev glada, kände sig sedda och andades ordet maskrosbarn med stolthet. En person anställde just vuxna läkta barn i sitt kulturföretag. Det kom boktips, citat ur låtar och mycket annat. Men samtalet gled fort över till det negativa med att ha vuxit upp i en dysfunktionell miljö. Jag förstår det, allt för många har inte fått möjligheten (haft råd?) att läka. Eller inte vågat ta emot hjälpen som finns?

Det kom ilskna röster från spritens drabbade barnbarn, kommentarerna kretsade kring skam, tillitsbrist, att inte orka, att bära på en evig sorg, avsaknaden av vuxna, smärta, arv, miljö, om att vuxna barn copar ungefär likadant, om hjärnans reaktioner, olust och rädsla och hur en krossad spegel kan ge en märklig självbild. Men också detta, erfarenhet av långvarig stolt nykterhet och tillfrisknande.

Även många kloka tankar och goda råd delades detta facebookdygn. Tankar om ”andra vuxna”, det vill säga en god gestalt, släkting, lärare eller annan ljusbärare som kanske bidragit till räddningen. Råd om hur psykisk hälsa kan bestå i förmågan att kunna omge sig med människor som är bra för en, och hur viktigt det är att välja en bra partner, ett yrke som ger tillfredställelse. Alanon, psykoanalys, terapi.

Efteråt hade jag ett samtal med ett vuxet barn med lång erfarenhet av frågan även som yrkeskunnig. Hon använde begreppet ”vuxna helyllebarn”. Alltså personer som vuxit upp i dysfunktionella familjer men som gått genom livet utan några synliga problem. Dessa helyllebarn hittar ofta/lever med en partner som är eller utvecklar alkoholberoende. Och det som nästan alltid då också finns är att den alkoholberoende partnern är vuxet barn själv.

När ett helyllebarn läker, sa den yrkeskunnige, kan det vara så att hon tillfrisknar genom att bli sjuk och svag eftersom hon levt i problemet att styrkan varit hennes sjukdom. Men att tillfriskna är annat också. Att kunna säga nej utan att få skuldkänslor. Sluta döma sig själv och andra skoningslöst. Att läka är att få en sund motvilja mot att instinktivt förstå, rädda och hjälpa. Och även om sorgen är en bakgrundston hela livet hos vuxna barn så kan vi, när vi läkt, komplettera våra känsloregister och vi söker oss gärna till, och lever med människor som vet vad sanning, ärlighet och äkthet är. Och med lite distans till vår historia kan vi vara allt detta fina som också kom fram på facebook och genom min yrkeskunnige vän.

Förutom att vara doers, pålitliga, ha hög arbetskapacitet är vi målinriktade och drivande, vi är visionärer, ansvarstagande, handlingskraftiga, flexibla, innovativa, empatiska, inkännande. Vi visar förståelse för omvärlden, vi är erfarna, energirika och kan vara vårdande. Vi är plikttrogna och läser av behov. Ofta är vi dessutom skarpa, intelligenta, roliga och kan hantera kaos. Vi är strategiska, toleranta, lojala, tålmodiga, stryktåliga, engagerade. Vi är ambitiösa, kreativa, innerliga, ödmjuka, orädda, tacksamma, entusiastiska. Vi är dessutom snabbtänkta och vana att hitta konstruktiva lösningar.

Konstaterar att en del av detta räcker långt som goda egenskaper och att vi människor tillsammans äger den viktiga vardagsklokhet som behövs för att finna hjälp med svåra problem, om vi bara vågar tala med varandra om jobbiga saker. Och jag fick ihop min stab… nu ska jag bara starta företaget också…