Drömmen: Social välfärd – Kristianstadsbladet m.fl. Skånetidningar 13 september
1732
post-template-default,single,single-post,postid-1732,single-format-standard,bridge-core-3.1.5,qode-page-transition-enabled,ajax_fade,page_not_loaded,,paspartu_enabled,side_area_uncovered_from_content,qode-theme-ver-28.7,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-7.5,vc_responsive
 

Drömmen: Social välfärd – Kristianstadsbladet m.fl. Skånetidningar 13 september

Drömmen: Social välfärd – Kristianstadsbladet m.fl. Skånetidningar 13 september

Ett gott samhälle tar hand om sina svagaste. Det skriver författare Susanna Alakoski och önskar sig i dessa valtider fler visioner från politikernas håll. Om de sociala frågorna. Om skolkuratorer, fritidsgårdar och trygga boendemiljöer. Kultursidans serie Mitt val avslutas med hennes dröm och val: satsa på socialpolitiken.

Alfred Nobels testamente riktar sig till fysik, kemi, fysiologi, medicin, litteratur och fredsarbete. Men vi är många som är av åsikten att social vetenskap skulle kunna gå som ”fredsarbete” och ”medicin”. Social vishet och generösa generella sociala insatser botar desperata människor, och i bästa fall socialt oroliga samhällen. Gott socialt klimat, länder blir fredligt lagda. Norden, ett bra exempel.

Just nu finns det en omfattande kritik kopplat till den sociala sfären. Allt från diakoner, präster, sjuksköterskor, läkare, lärare och brukarorganisationer larmar. Socialsekreterare säger upp sig. Signalerna är tydliga: den sociala omsorgen har hjärtsvikt.

Vi vet. Pengar är nödvändiga i samhället. Liksom tillväxt. Innovationer, teknik, gott företagsklimat. Vi vet. De flesta företagares drivkraft heter kreativitet snarare än förmögenhet. Och när jag besöker Nobel museum iStockholm inser jag att jorden förmodligen fortfarande skulle vara platt, sannolikt uttorkad, och vi människor apor idémässigt och kulturellt om vi inte kunnat implementera de riktigt stora tankarna i vardagen. Utan forskning? Tja, inga blodtransfusioner eller hårddiskar.

Jag borde inte tycka att det är så roligt att gå här, men både jag och brorsan ryser. Det är som att en liten stund få vistas inne i Marie Curies laboratorium. En minut i Gerhard Ertls kemihjärna. Som av en tillfällighet heter utställningen: ”Nobelpriset: Idéer som förändrar världen” och handlar om hur Nobelprisbelönade arbeten spelar roll i vardagen. Fler idéer, uppfinningar än vi tror på gräsrotsnivå är nyckeln till en bättre värld.

Nu väljer vi regering som ska styra Sverige med sina idéer. Politiska partier har olika visioner. Jag vill höra kommande statsminister brandtala på temat social verklighet. Om hur vården ska organiseras. Om omsorgsfrågor rörande barn, ungdomar, funktionshindrade, äldre och sjuka. Om patientsäkerhet, drogbekämpning och handel med läkemedel. Om allt som handlar om sex; prostitution och internationell könshandel; homosexualitet; hiv och hiv-prevention; behandling av sexualbrottsdömda samt pornografi och sexuell exponering. Det vill säga socialutskottets hjärtefrågor. Jag vill även höra visionärt tänkande om socialförsäkringsutskottets frågor; trygghetssystem, och trygghetsfrågor. Hur ska vi ha det när vi är sjuka, funktionshindrade, gamla eller har småbarn? Om vi är migranter? Hur ser ett social hållbart samhälle ut?

Inför valet ställer jag frågan en sista gång: Kan människan bli socialt sjuk på samma sätt som hon kan bli fysiskt eller psykiskt sjuk? Om hon kan det, kan hon i så fall bli socialt frisk? Vad krävs av samhället för att vi ska kunna hålla oss socialt friska? Vad får jag kosta när jag blir socialt sjuk? Vad är idén om ett socialt hållbart samhälle värd?

Det är enkelt. När vi blir fysiskt sjuka uppsöker vi sjukvården. Vi kan inte operera gallsten själva. Vi kan heller inte lösa alla livskriser själva. Vi väljer inte alltid våra livssituationer. Några av oss tilldelas fler falluckor än andra. När vi blir socialt sjuka uppsöker vi därför socialvården.

I den demokratiska traditionen ligger att vi tar ansvar för varandras välmående: Vi bryr oss om vår näste. I praktisk handling manifesteras detta i omsorg. Social politik är vår trygghet, vår välfärd. Social politik handlar om statliga åtgärder som tillförsäkrar oss drägliga levnadsförhållanden. Demokratin har således en social innebörd; daghemsplatser och semester; bostäder och minimiförsörjning; missbruksvård- och behandling. Både arbetsmarknadspolitik och bostadspolitik har inslag av socialpolitik. Liksom kriminalvård, utbildnings- och kulturpolitiken.

Nobels testamente sätter gränser, ja. Men sedan 1969 delas ekonomipriset till Alfred Nobels minne ut. Ofta är pristagarna från samhällsvetenskapen mottagare. Elinor Ostrom, professor i statskunskap: för sin teori om hur allmänningen ska styras. Ordet tillit är ett nyckelbegrepp. Också för förståelsen när vi beskriver välfärdsstatens fortlevnad med socialförsäkringssystem och skattesystem som inte missbrukas. Nationalekonomerna Gunnar Myrdal och Bertil Ohlin har belönats. Bland fredspristagarna återfinns även filosofen, pacifistenBertrand Russel och kemisten och fredsaktivisten Linus Pauling.

Ett gott samhälle tar hand om sina svagaste. Utan förakt. Min drömregering satsar på två generationer unga. Bygger fritidsgårdar de luxe och renoverar skolor överdådigt. Ingen unge utan vettig aktivitet. Utan fritidsutrustning. Drömmer om fler skolkuratorer. Upprustning av områden så att vi mår bra där vi sover. Drömmer om förebyggande socialt arbete, uppsökande och upplyftande. Inga föräldrarutan tänder i munnen! Ingen barnfamilj vräkt. Drömmer om satsningar på anhörigbehandlingar för ungar med missbruk i familjen. Fler lekparker. Trygga ytor. Tillräckligt hög basinkomst för ett anständiga, värdiga liv. Fryshus med Exit-verksamhet och kvinnojourer i alla städer!

Min drömregering lyfter socialpolitikens betydelse för ekonomisk utveckling. För mindre våld och kriminalitet. Psykiskt välmående. Den ger oss medborgare social mening, stabilitet och socialt hopp.

Susanna Alakoski