04 dec Lena Anderssons recept påminner om menyn från 1800-talets arbetsstugor DN 2023-05-27
Så rasar den igen. Debatten om fattigdom. Förra gången letade en högt uppsatt journalist ungar i foppatofflor som pulsade i snö till skolan i ett reportage om barnfattigdom (Uppdrag granskning 2013). Nu jagar en lika uppburen författare föräldrar i ekonomisk utsatthet genom att briljera i gröt- och grynkunskap, kalorier och kilopriser med pekpinne (SvD 20/5).
Såklart åker åsiktsproppen ur. Kurrande barnmagar är ett känsligt ämne, och att tala med Anderssonsk retorik i sammanhanget antyder låg kunskapsnivå i ämnet. Det är respektlöst, antiintellektuellt och fyrkantigt. Som om livet vore logiskt. Som om hungriga barn går att reducera till en semantisk fråga. Ann Heberleins motreaktion (SvD 21/5) var befriande. Livet kan ta oväntade vändningar, vi människor är inte alltid rationella, det finns ett oändligt antal omständigheter, situationer, händelser som kan knuffa oss nära ruinens brant.
Jag sitter i redaktionen för Socialvetenskaplig tidskrift. Ironiskt nog diskuterar vi, samtidigt som Andersson skriver sin text, modern fattigdom. Redaktionen, som i huvudsak består av forskare, fastslår att det var i fattigdomsfrågan det sociala arbetet tog sin början. Då ämnet är gigantiskt och aktuellt på grund av inflationsläget beslutar vi att göra ett dubbelnummer, belysa socioekonomisk utsatthet ur ett tvärvetenskapligt och komplext perspektiv. Bjuda in forskare som studerat äldre, unga, barn, kanske finns det olika utfall i olika grupper och livsfaser? Vidare diskuterar vi social historia, idéerna bakom den generella välfärdens framväxt, rättslig reglering för redan utsatta grupper. Försäkringskassans kyliga agerande, lagstiftning och rättstillämpning, asylsökandes och papperslösas situation, skälig levnadsnivå. Ingen föreslår att vi ska granska näringsinnehållet i billiga livsmedel.
/…/
https://www.dn.se/kultur/susanna-alakoski-lena-anderssons-recept-paminner-om-menyn-fran-1800-talets-arbetsstugor/