10 sep Aftonbladet 2018.11.04
Landet Sverige lider av social desperation
Vi som undertecknar denna artikel, som också i dag offentliggör nätverket den Sociala Frågan (SF), känner stark oro för att social sektor monteras ner, att sociala insatser och myndighetsutövning, samt stöd för socialt nödställda allt oftare präglas av tids- och resursbrist och blir kortsiktiga.
Att detta får svåra konsekvenser för de människor som är i behov av samhällets stöd, för samhällsekonomin, och för social sektor som bransch.
Kunniga socionomer lämnar yrket i förtid och larmrapporterna om det dåliga sociala arbetet, de ofta omöjliga förutsättningarna för socialarbetarna duggar tätt.
Nätverket Sociala Frågan uppmärksammar att det finns en social oro i Sverige, och i EU och i Världen. Men när samhällelig trygghet diskuteras ropas det på fler poliser och mer fängelseplatser.
Ungdomars självskadebeteende och andra kraftfulla ageranden förklaras gärna i sjukvårdstermer och psykiatriska diagnoser. När bostäderna i förorten faller samman talar vi om bostadspolitik.
I själva verket möter social sektor människor i en rad utsatta situationer, vid beroendesjukdom, våld, bostadslöshet, utförsäkring, vårdnadstvister, orosanmälan, plötsliga livskriser, trauman men även människor i flyktingsituationer. En stor grupp är anhöriga. Bland dem återfinns ofta nästa generation som bär vidare det negativa sociala arvet.
När den sociala desperationen i samhället ökar har sociala forskare, socionomer, socialpedagoger och andra som på olika vis är verksamma inom social sektor ofta svaren på de frågor som borde ställas. Alltför sällan efterfrågas eller kommer deras röster och kunskap till tals.
Vi saknar ett socialpolitiskt samtal om hur social oro uppstår och förebyggs och med tid och kunskap också kan botas. Det fattas även ett samtal om det sociala arbetets innehåll.
/../
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/VRvv6d/landet-sverige-lider-av-social-desperation